Dagen som började bra men slutade...

Jodå, det blev äntligen dags för oss att åka till Bon-Bon-land igår, (om du vill veta mer kolla deras hemsida http://www.bonbonland.dk/). Sist vi var där var för två år sedan och Ella har velat åka tillbaka sen dess och igår blev det av!

Först blev det mat inne i parken på djungelrestaurangen med god buffé, godast var nyskuren dansk fleskesteg, mums! Massor av barnvänlig mat fanns också såklart. Röde pölser såklart bla.



Sen var det karuselldags, jag och sambon turades om att åka med Ella som blev tuffare för varje karusell hon åkte.

Albin var så duktig, tyckte det var kul att hänga med och kolla på allt, somnade gott i vagnen emellanåt.

Ella fick sin efterlängtade fläta i håret

Som sagt, hon blev tuffare och tuffare, kolla in!



So far, so good...

Efter detta började h-vetet, jag fick alltså den värsta huvudvärken jag någonsin varit med om, gissar på migrän? Det blev snabbt värre och sambon började jaga runt efter huvudvärkstabletter till mig utan resultat. Tänk er varmt och svettigt, en nöjespark sprängfylld med folk, karuseller som svicshar och barn och vuxna som skriker och lägg till min huvudvärk, ingen bra kombo, let me tell you.

Vi styrde kosan mot bilen och började köra hemåt (det var ändå dags som tur var...) och det blev fan bara värre och värre.

Då bajjar lillskiten, in på närmsta rastplats i Danmark för att byta blöja, sambon lägger ongen i bagaget och då hör jag bara "Oh my god!" från sambon och inser att det är bara att bita ihop, hoppa ur bilen och hjälpa till då barnet skitit ner sig och alla kläder totalt.

Mitt i blöjbytet, (här börjar jag kallsvettas av värken som eskalerar snabbt så fort jag rör mig tydligen) inser jag att jag håller i den sista våtservetten och inte på långa vägar torkat klart. Sambon letar igenom halva bilen och hittar endast EN gammal mcdonalds servett. Torkar så gott det går, på med nya kläder på barnet, men va, varför är ombytesbyxorna genomblöta? In med ungen i bilen utan byxor och vi fortsätter köra.

Nu vill inte bebis alls längre utan skriker högt, ajajaj mitt huvud sprängs snart!!! Det enda som får honom att sluta skrika är att sjunga "-nyss så träffa jag en krokodil, som körde runt i en bil..." om och om och om igen. Herregud, vilket tivoli! Sambon börjar småskratta, han ser det komiska i det hela, jag är inte riktigt där än och uppskattar inte det alls just då.

Väl i Sverige, inom första bästa bensinmack, köper ett gäng tabletter som jag genast knaprar i mig, väntar på effekten medans vi kör hem utan resultat.

Hemma på parkeringen ber jag med halvslutna ögon om husnycklarna, stapplar hem, rullar ner gardinen i sovrummet, stänger dörren, lägger mig i sängen och somnar bums.

Sambon får väcka mig ett par timmar senare för att mata lillskiten, men då känns det bättre. I med fler tabletter, äta och dricka lite, sen tillbaks till sängen.

Mådde hyfsat när jag vaknade idag, men tog det lugnt på förmiddagen och fick sova länge efter att ha matat bebis, tack gode gud att sambon har semester och kunde ta lillskiten.

Som sagt; en dag som började bra men slutade mindre bra... 

Jisses, kan skratta åt det idag, igår: not so much.